Skip to main content

Blogg: Det nya normala för trafiken

 

En osynlig fiende, coronaviruset, vände upp och ner på världen i rasande fart. Nu är frågan hur världen kommer att se ut efter viruset. Trafiken återspeglar på många sätt samhällets och ekonomins tillstånd som en slags febertermometer för handlingskraft. Det känns därför naturligt att fundera på tiden efter corona ur ett trafikperspektiv.

I följande antaganden har vi optimistiskt utgått ifrån att det finns ett vaccin som biter på viruset i hela världen år 2021.

Flygtrafiken återhämtar sig sakta men säkert

Flygtrafiken har i genomsnitt ökat med fem procent per år under de senaste decennierna (https://www.icao.int/sustainability/Pages/Facts-Figures_WorldEconomyData.aspx). Under 2000-talet har flygandet i det närmaste fördubblats.

I vår har vi sett den mest dramatiska chock flygtrafiken har upplevt under sin 100-åriga historia. Upp till 90 procent av alla flygningar har ställts in. Trots att flygtrafiken har återhämtat sig snabbt efter tidigare chocker tack vare världsekonomin och starka sociala nätverk, kommer återhämtningen att ta betydligt längre tid den här gången.

Återhämtningen beror på hur snabbt olika stater tar bort resebegränsningarna, om länder kommer att vända sig alltmer inåt och hur snabbt företag och konsumenter vågar börja ta resebeslut.

För företagen i flygbranschen kan krisen framför allt komma att innebära att olönsamma flygrutter läggs ner. Efterfrågan på flygningar kan dämpas av att den nya situationen gör att företag lär sig använda sig av distansmöten i allt större grad och konsumenterna får upp ögonen för närturism. Även klimatorsaker kommer att dra ner på efterfrågan på flygtrafik under de närmaste åren, framför allt för korta avstånd.

Det är möjligt att flygtrafikens passagerarmängd internationellt sett inte återgår till samma nivå som år 2019, åtminstone inte före år 2023. Flygtrafiken ökar i popularitet när resebegränsningarna tas bort eftersom det inte finns något alternativ till långa flygresor som passar nutidsmänniskans tidtabell.

Järnvägs- och rälstrafiken tar fart

Tågtrafiken har alla möjligheter att återgå till samma nivå som under de senaste åren rätt så snabbt efter coronatiden. Tågturerna i Finland har hittills inte minskat lika dramatiskt som inom flygtrafiken, trots att passagerarantalet har minskat även på tågen. Det här utgör en god grund för en snabb ökning av passagerarmängderna.

Efterfrågan på tågtrafik stöds av att den inhemska turismen eventuellt blir populärare som ett resultat av coronasituationen. Även klimatorsaker gynnar tåget som trafikform under de närmast kommande åren. Till exempel i Frankrike strävar staten aktivt efter att understödja tågtrafiken som ett villkor i stödpaketet för flygbolaget Air France (https://www.railwaygazette.com/news/trains-prioritised-over-planes-in-air-france-rescue-deal/56408.article).

Hur går det för väg- och sjötrafiken?

Under de senaste 25 åren har mängden vägtrafik i vårt land minskat en aning endast år 2008 (-0,1%) och 2009 (-0,3%). I år kommer vägtrafiken att minska mer än under dessa år. På våren har vägtrafiken varit upp till en tredjedel mindre än normalt (https://www.tmfg.fi/fi/uutiset/koronavirus-vaikuttaa-yha-merkittavasti-liikennemaariin).

Det att folk vant sig vid distansarbete tillsammans med den ekonomiska recessionen kan dämpa vägtrafiken något ännu efter coronachocken. Å andra sidan kan bilkörningen öka, om turismen i hemlandet blir allt populärare. Jokern i leken för mängden vägtrafik blir att se hur corona inverkar på finländarnas lust att utnyttja kollektivtrafiken, cykla och gå. Kommer sjukdomsrädslan som corona gett upphov till att få oss att hålla oss ännu mer till våra egna bilar i framtiden? Kommer de ekonomiskt hårt prövade producenterna av transportservice att klara av att erbjuda konsumenterna tillräckligt lockande digitala transporttjänster som alternativ till personbilen?

För sjötrafikens del har coronasituationen verkligen visat hur beroende Finlands försörjningsberedskap är av sjöfrakten. Sjötrafikens andel av utrikeshandels ton är 84 procent, det vill säga utan den klarar vi oss helt enkelt inte. En stor del av sjötrafikens frakt reser med samma fartyg som passagerarna.

Finlands ekonomiska relationer och kontakter medborgarna emellan till Estland och Sverige är så pass täta att fartygens passagerartrafik kan komma att återhämta sig överraskande snabbt när coronabegränsningarna har tagits bort och spelreglerna för säkert resande är klara.

 

Mikko Saariaho
påverkningsdirektör

 

Dela